Självskadebeteende

Självskadebeteende innebär att man medvetet skadar den egna kroppen. Vanligtvis skadar man inte sig själv för att man har en önskan om att dö, utan tvärtom, som ett sätt att hantera en stark inre smärta. Varje person med självskadebeteende har dock sina egna förklaringar till varför hen skadar sig. Det kan till exempel för en kort stund kännas lugnande att skada sig, fungera som ett sätt att straffa sig själv eller som ett sätt att hantera starka känslor. De negativa konsekvenserna av en självskadehandling, så som ännu värre ångest, skam- och skuldkänslor och känslor av misslyckande kan snabbt ta över, och för att lindra de negativa känslorna som självskadebeteendet medför kan ett behov av att skada sig på nytt uppstå.

I samhället ses självskadebeteende tyvärr många gånger som ett ”tjejproblem” som drabbar tonåringar men självskadebeteende drabbar alla, oavsett kön, ålder och etnicitet.

Det går att bryta ett självdestruktivt beteende och må bra. Då självskadebeteendet i sig har en förmåga att framkalla ångest, kommer ångesten avta alltmer ju längre tid som går mellan skadetillfällena och desto fler strategier som byggs upp för att stå ut med sina starka negativa känslor. Om du behöver tips på saker du kan göra istället för att skada dig kan du titta under fliken Få Stöd. Där finns alla våra stödfunktioner samlade.

I SHEDO anser vi att ett självskadebeteende är ett tecken på ett försämrat mående. Vi tar därför alla typer av självskadebeteende på lika stort allvar och anser att det inte spelar någon roll hur självskadebeteendet tar sig uttryck.

Ätstörningar

När det talas om ätstörningar tänker många på anorexia, men det finns flera former av ätstörningar. Förutom anorexia (självsvält) finns bulimi (hetsätning med kompensatoriskt beteende), hetsätningsstörning (hetsätning utan kompensatoriskt beteende, BED) samt ätstörning UNS (utan närmre specifikation).

För många finns det känslor av skam kopplat till sin ätstörning och det är därför sannolikt att mörkertalet av drabbade är stort. Tidigare forskning har dessutom visat att uppemot hälften av alla personer med självskadebeteende också lider av någon typ av ätstörning.

Ett liv med ätstörningar är för många mycket svårt och tar ofta upp mycket tid av ens liv. För många styrs livet av tankarna på mat och ätande. Detta kan, förutom ett stort lidande, leda till familjära, sociala och ekonomiska problem. För många kan en ätstörnings vara kopplat till en känsla av att vilja ha kontroll och makt över sitt liv.

Det finns ofta flera olika faktorer som påverkar att man drabbas av sjukdomen. En del vet vad som kan ha utlöst en ätstörning, medan andra har svårt att sätta fingret på det. Det vi vet är att alla kan drabbas, oavsett kön, ålder och etnicitet.

När man är mitt uppe i sin sjukdom kan det kännas som att det inte finns någon väg ur det. Ätstörningar är dock behandlingsbara och det går att bli fri och uppnå ett sunt förhållande till mat, även efter en lång tid med ätstörningar. I SHEDO utgår vi från att ätstörningen i själva verket är en symbol för ett annat problem som inte syns på utsidan, och att oavsett vilken typ av ätstörning man har så finns det svåra känslor bakom. Vi i SHEDO tar därför alla ätstörningar på lika stort allvar och anser att det inte spelar någon roll hur ens ätstörning yttrar sig eller om man är normal, över- eller underviktig.