Jag har haft anorexi och bulimi i mitt liv men är frisk ifrån det. Jag tackar mig själv varje dag för det! Men sedan jag fick min autismdiagnos och har slutat maskera mitt liv så har jag fått problem med en annan slags ätstörning. Den heter ARFID (avoidant/restrictive food intake disorder) på svenska restriktivt ätande utan utan rädsla för viktuppgång. Det är ett restriktivt ätande utan de “typiska” ätstörning tankarna. Jag vet inte så jättemycket om det än så jag vill dela med mig av lite information jag läst då det inte är en så omtalad diagnos. Det är en vanlig diagnos hos personer med autism. Har man den problematiken så undviker man mat av olika anledningar. Här är de tre undergrupperna för diagnosen:
- Ointresserad av mat på grund av dålig aptit.
- Upplever sensoriskt obehag av matens egenskaper och utseende
- Undviker att äta på grund av rädsla för att exempelvis sätta i halsen eller drabbas av matförgiftning.
Jag upplever problem med ointresse av mat och dålig aptit. För de flesta människor så utsöndrar kroppen dopamin när man äter, som ger en behaglig känsla att “det var gott” och kroppen säger “tack för att du gav mig mat”. Jag har inte känt det på ett bra tag nu, jag får liksom ingen nöjdhets känsla av att äta. Som att min kropp inte bryr sig. Det låter kanske konstigt men det blir ett stort problem. Att inte ha lust att äta är jobbigt för jag vet på grund av min historia med ätstörningar hur svag kroppen blir när den inte får näring. Jag får ont i magen, blir snurrig och extremt trött.
Det första steget för mig nu med hjälp av min terapi är att komma in i rutiner, att jag har bestämda tider då jag ska äta. Jag sätter klockan på mobilen med jämna mellanrum i timmar. För vi har märkt med min autism att jag ofta glömmer att äta, att det går för många timmar i mellan. I samband med mitt ointresse för mat så blir det väldigt svårt. Jag har testat det nu i en vecka och det känns faktiskt lite bättre. Jag slipper bli snurrig och för trött. Jag är glad att min psykolog vet så mycket om autism som hon gör!! Jag går ju i den terapin på grund av min EIPS men det är så hjälpsamt att jag kan få en del hjälp med min autism också i det sambandet.
/Nathalie