Ge en gåva Det finns flera olika behandlingsformer för den som är drabbad av ätstörningar. Behandlingen behöver anpassas utifrån den drabbades behov, och ofta kombineras olika metoder eftersom flera komponenter är viktiga för att en person ska bli frisk från sin ätstörning. De vanligaste behandlingarna är:
Terapi
Det är vanligt att den drabbade behöver någon form av psykoterapi eller liknande samtalsstöd. Det finns olika former av terapi som är effektiva vid ätstörningar, exempelvis:
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en behandlingsmetod inriktad på att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som inte är välfungerande utan i stället leder till psykiskt lidande. Behandlingen kan pågå under en kortare eller längre tid, beroende på vad den drabbade behöver. Det finns en vidareutveckling av KBT för ätstörningar som kallas KBT-E (CBT-E på engelska, står för ”Enhanced Cognitive Therapy”) som specifikt fokuserar på tankar och känslor kopplade till ätstörningen. Genom att använda nya verktyg och strategier får den drabbade öva på att bryta mönster och beteenden som upprätthåller ätstörningen. Utöver detta finns flera behandlingsmetoder som är influerade av KBT, så som dialektisk beteendeterapi (DBT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Aggression Replacement Training (ART).
Psykodynamisk terapi (PDT) är en behandlingsmetod som syftar till att medvetandegöra känslolivet och bakomliggande svårigheter till ätstörningen. Målsättningen är att den drabbade, efter avslutad terapi, ska ha konstruktiva sätt att hantera dessa svåra känslor, tankar eller beteenden. Behandlingen kan pågå under en kortare eller längre tid och bedrivs oftast individuellt, men kan även genomföras i par, familj eller i grupp.
Interpersonell psykoterapi (IPT) är en form av korttidsterapi som fokuserar på hur problem i sociala relationer medverkar till psykologisk stress, och hur dessa besvär påverkar relationen till andra. Under behandlingen blir den uppmärksam på svåra känslor eller problematiska situationer, och får stöd i att utveckla alternativa sätt att hantera dessa. I vissa fall kan IPT även bedrivas under en längre tid.
Familjeterapi används ofta vid behandling av barn och ungdomar, men är även framgångsrikt vid behandling av vuxna. I familjeterapi inkluderas hela familjen eftersom de på olika sätt påverkas av den drabbades ätstörningsproblematik. Terapin fokuserar vanligtvis på situationer inom familjen där mat är med, men kan även beröra andra problem och fokusera på att utveckla nya kommunikationsmönster inom familjen. Familjeterapi kan även bedrivas i grupp, där flera familjer träffas för att lära av varandra. Denna gruppterapi kallas multi-family therapy.
Kroppsinriktad behandling
Det är mycket vanligt att den som är drabbad av en ätstörning har en skev kroppsbild, till exempel nedsatt förmåga att bedöma kroppens storlek och form, eller rubbade hunger- och mättnadssignaler. I den kroppsinriktade behandlingen får den drabbade stöd i att utforska, förstå och acceptera sin kropp tillsammans med exempelvis en terapeut eller fysioterapeut. Genom till exempel rörelseträning, avslappningsövningar, dansterapi och utbildning om kroppen kan den drabbade få ökad kroppskännedom och ett normaliserat förhållande till mat och kropp.
Dagvård och heldygnsvård
Dagvårdsbehandling innebär att den drabbade, i grupp med andra, får behandling några timmar varje dag under en viss tidsperiod. Behandlingen innehåller måltidsträning där deltagarna äter tillsammans. Ibland ingår även kreativ verksamhet, gruppterapi och enskild terapi i dagvårdsbehandling.
Ibland kan det bli nödvändigt med heldygnsvård, vilket innebär inläggning på sjukhus under delar av behandlingen. Det kan behövas om det finns allvarliga risker för den drabbades fysiska eller psykiska hälsa.
Psykoedukation
Psykoedukation, även kallat psykopedagogik, handlar om att den drabbade ska få kunskap om hur ätstörningar fungerar och påverkar kroppen och psyket. Psykoedukation är en viktig del i behandlingen som dessutom verkar förebyggande för att den drabbade inte ska återinsjukna. Oftast får den drabbade behandlingen via nätet, i grupp eller med sina anhöriga.
Läkemedelsbehandling
En del kan behöva komplettera ovanstående behandling med läkemedel. Precis som vid självskadebeteende finns det ingen medicin som hjälper mot just ätstörningar, men medicinering kan behandla samsjuklighet med exempelvis ångest, tvångstankar, depression eller om den drabbade upplever magbesvär.