Bemötande

Att lyssna
Lyssnandet är ett värdefullt verktyg som kan vara hjälpsamt för att skapa ett tryggt forum där individen får prata om sina känslor utan att känna sig bedömd. Det är viktigt att försöka möta den drabbade där hen befinner sig och lyssna för att förstå. Genom att åsidosätta sina egna åsikter, tankar och känslor såväl som eventuella önskvärda riktningar för samtalet skapas förutsättningar för att den drabbade ska känna sig respekterad och tagen på allvar.

Att bekräfta
Bekräftelse kan få den drabbade att känna sig sedd och hörd. Genom att bekräfta känslan som den drabbade bär på och förmedla att du accepterar denna kan du upplevas stödjande.

När en får ta del av en annans persons inre upplevelser kan en instinkt vara att försöka korrigera dessa. Det kan därför vara viktigt att komma ihåg att känslor och tankar kan upplevas sanningsenliga även fast de inte är det, och att de oftast inte går att ändra på direkt i stunden. Ett hjälpsamt bemötande kan i stället vara att förmedla förståelse, medkänsla och acceptans för upplevelsen.

En annan viktig aspekt att tänka på är att det går att bekräfta känslor utan att bekräfta beteenden. Att bekräfta bakomliggande känslor till självdestruktiva beteenden är inte samma sak som att bekräfta eller uppmuntra till självdestruktiva handlingar. Förmedling av acceptans mot bakomliggande känslor har faktiskt motsatt effekt och minskar risken för ett fortlöpande självdestruktivt beteende.

Följande saker kan vara bra att undvika i bemötandet av den som är drabbad:

• Att agera chockat eller förskräckt.
• Förneka eller förminska det självdestruktiva beteendet.
• Förminska den drabbades känslor, exempelvis genom att säga ”Var inte så känslig” eller ”Jag tycker att du överdriver”.
• Ifrågasätta den drabbades känslor.
• Användandet av hot eller bestraffningar vid förekomsten av självdestruktiva handlingar.
• Överbeskydda genom att följa varje steg den drabbade tar.
• Prata om den drabbades självdestruktiva beteende inför andra, såvida det inte sker i samråd med hen.
• Ge för snabba råd eller lösningar. Fokusera i stället på att i första hand lyssna och bekräfta för att skapa utrymme för berättande.

Följande saker kan vara bra att undvika vid ett självskadebeteende:

• Att leta igenom rum och konfiskera redskap som personen kan använda för att skada sig eftersom detta ofta förvärrar självskadebeteendet.
• Påpeka eller uppmärksamma skador eller ärr på ett sätt som upplevs negativt för individen.

Följande saker kan vara bra att undvika vid en ätstörning:

• Kommentera sin egen eller andras kropp. Kom ihåg att även välmenande uttalanden efter en eventuell viktförändring kan försvåra individens återhämtning.
• Kommentera sin egen eller andras tränings- eller matvanor.
• Undvik att besvara frågor från den drabbade om åsikter kring kroppens utseende. I dessa fall kan du i stället skifta fokus till känslorna bakom frågeställningen och skapa utrymme för samtal, till exempel genom att fråga: ”Det låter som att du tänker mycket på det här, skulle du vilja berätta mer om det?”

Om det blir fel
Det kan hända att misstag sker där saker som egentligen bör undvikas omnämns och i dessa situationer kan starka känslor av skam och skuld uppkomma. Kom ihåg att det finns sätt att försöka lindra smärtan en åsamkat den drabbade – att be om ursäkt kan ofta vara mer läkande än vad en tror.

Att be om ursäkt
Att be om ursäkt kan upplevas svårt och det kan finnas en oro att det kanske inte är tillräckligt – men en ursäkt kan förstärka förtroende i relationen samt hjälpa den drabbade processa det som hänt. Ett bra sätt att börja med när en försöker be om ursäkt för sitt bemötande är att vidkänna vad du ber om ursäkt för – inte bara att du ber om ursäkt för vilket typ av bemötande. Om du till exempel förminskat den drabbades känslor kan det vara användbart att beskriva vilket typ av beteende du ångrar och referera tillbaka till det du sa. Du kan sedan försöka beskriva vad du upplever var fel med det och hur du hade velat gjort annorlunda. Exempel: ”Jag är verkligen ledsen att jag förminskade dina känslor och sa att du var överkänslig. Det var fel av mig att neka dina känslor; känslor funkar inte så. Dina känslor är verkliga och jag borde ha tagit dig på allvar. Förlåt mig”.

Att möta någon med ett självdestruktivt beteende kan väcka mycket känslor och ibland kan dessa stå i vägen för att ge ett gott bemötande. Oavsett vilka känslor som ger sig tillkänna så är dessa okej, men det kan bli besvärligt om känslorna blir alldeles för överväldigande eller påverkar kommunikationen med den drabbade på ett negativt sätt. För att underlätta kommunikationen och prioritera sin egen återhämtning kan det vara viktigt att:

• Öva på känsloacceptans genom att tillåta dig att känna alla känslor utan att försöka kontrollera, ändra eller avvisa dem.
• Försöka sätta ord på sina känsloupplevelser.
• Samtala om det du upplever med någon du har förtroende för.
• Öva på känslomedvetenhet och att upptäcka behovet av en time-out i situationer där du upplever att dina känslor påverkar kommunikationen med den drabbade på ett negativt sätt.
• Avsätt tid för dig själv och aktiviteter som främjar ditt välmående; dessa kan fungera som en motkraft mot det som känns svårt.