Det finns flera olika behandlingsformer för självskadebeteende. Det är viktigt att behandlingen anpassas utifrån den funktion beteendet har för den drabbade. De vanligaste behandlingarna är:
Terapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en behandlingsmetod inriktad på samspelet mellan tanke, känsla och handling. Metoden syftar till att lära den drabbade nya konstruktiva sätt att hantera och förhålla sig till sina upplevda svårigheter, genom att öva på nya tankesätt och beteenden. I behandlingen ingår ofta hemuppgifter mellan sessionerna. Behandlingen genomförs oftast individuellt, men kan även bedrivas i grupp eller inom familjen.
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en form av kognitiv beteendeterapi, ursprungligen utvecklad för självmordsnära och självskadande personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). Idag används metoden även för att minska andra typer av problem, som missbruk, ätstörningar, depression och posttraumatisk stress. Syftet är att den drabbade ska finna en inre emotionell balans genom att arbeta med färdighetsträning, känsloreglering, medveten närvaro och att stå ut i kris. Behandlingen sker ofta under en längre period och innefattar färdighetsträning i grupp och individuell terapi veckovis. Den drabbade har också tillgång till sin terapeut via telefon för krishjälp.
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) är en behandlingsmetod ursprungligen utvecklad för personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), men har idag ett bredare användningsområde, till exempel för drabbade av självskadebeteende. Syftet är att öka förståelsen för sina egna och andras känslor och tankar, och hur dessa influerar ens egna och andras handlingar. Målsättningen är att den drabbade ska få ökad impulskontroll, känsloreglering och relationer. Behandlingen sker i grupp och individuellt.
Emotion Regulation Group Therapy (ERGT) är en tidsbestämd gruppbehandling inriktad på att minska självskadebeteende och andra impulsiva och destruktiva beteenden genom att öka förmågan till känsloreglering. Behandlingen innefattar exempelvis psykoedukation och motivationsarbete, övning i känsloacceptans och strategier för att reglera känslors intensitet och varaktighet. I behandlingen ingår även hemuppgifter mellan sessionerna. ERGT är utvecklad som tilläggsbehandling, vilket betyder att den ges som ett tillägg till den drabbades ordinarie vård.
Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents (ERITA) är en anpassning av ERGT för ungdomar mellan 13–17 år som även innehåller en föräldrakurs. Behandlingen kan genomföras fysiskt eller via internet. Den internetförmedlade behandlingen kallas BIP ERITA.
Självvald inläggning
Självvald inläggning, även kallat brukarstyrd inläggning eller frikort, är en överenskommelse mellan patient och heldygnsvård och. Heldygnsvård avser inläggning på sjukhus medan öppenvård är all övrig vård där patienten inte är inlagd. Vid självvald inläggning får patienten själv bedöma när det är läge för att läggas in. Syftet med självvald inläggning är att förebygga självskadebeteende genom att erbjuda snabb, säker och trygg vård. Målsättningen är att öka patientens delaktighet, autonomi och egenansvar samtidigt som vården blir mer frivillig.
Läkemedelsbehandling
Det finns ingen medicin som hjälper mot just självskadebeteende, men medicinering kan användas för att behandla samsjuklighet med exempelvis depression, ångest, ADHD eller bipolärt syndrom. Genom att behandla det andra tillståndet kan självskadebeteendet minska eller upphöra.